That cat sounds broken
Ferdia fylleringde mig fyra pa morgonen. Kanske inte sa jattevalkommet nar man ska upp och jobba dagen efter, men han hade brakat med Mark och behovde uppenbarligen prata sa jag lyssnade halvsovandes pa nar han sa samma sak om och om och om igen sadar som fulla manniskor gor.
Nar jag sa att jag behovde sova svarade han ”But there is a kitten here!” och nar jag forsokte saga nagot sa han bara ”Maria!” och holl luren mot kattungen som jamade jattesott men kanske inte sa sott att man vill vara vaken fyra pa morgonen for det. Jag svarade: ”That cat sounds broken.”
Efter ett tag insag han att hotellet var jattelast och han behovde ju sjalvklart ta sig in och sa att han skulle ringa upp senare. Jag sa ok bye bye och han sa ”bye, love you hun!”
Jag: *tanker somnigt vad fan sa han*
Jag: *LOVE YOU HUN?????*
Jag: *stirrar pa mobilen i panik*
Jag: *inser att han inte lagt pa*
Jag: *lagger pa luren fort som fan*
.
.
.
Men alltsa… nar ska jag bli VUXEN egentligen? Hur omogen far man bli. Beter mig som en trettonaring och far panik nar nagon ar ens liiite seriost. Borjade tanka lite pa det imorse och insag att jag anda traffat Ferdia i typ fyra-fem manader nu. Borde inte jag kunna ta en san kommentar? Nu gar jag omkring och hoppas pa att han var for full for att minnas att han sagt det. Hur normalt ar det egentligen – jag gillar ju honom! Borde jag inte typ vara glad istallet for att fa panik sahar? Haha. scary L-word.
Ngt helt annat: Lillebror vann 10500 kr haromdagen. Jag paminde honom om att det var min fodelsedag forra manaden. ;)
Small children…
..amuses themselves easily.
Ibland roar jag mig med att forklara svenska saker pa ett sa roligt satt som mojligt. Som typ valborg da vi tander stora eldar, sjunger sanger och super oss fulla. Forestall er hur det later for nagon som inte ar svensk! Eller sangen sma grodorna. Hehe.
Annars ar det ratt kul att oversatta ordsprak. Forsok sjalva att oversatta dessa till engelska och forklara vad som menas (pa engelska) utan att fa det att lata som att svenskar ar ett valdigt underligt folkslag:
- kasta ett getöga
- gå som katten kring het gröt
- upp och hoppa
- fått det om bakfoten
- ingen fara på taket
eller min favorit:
nära skjuter ingen hare!
Upp och hoppa verkar forvirra folk. De fragar om man ska stalla sig upp och sen hoppa eller om man liksom ska gora det i en rorelse. Haha. Vad tror ni? Jag har iaf ingen aning. :)
Lagenheterna gar seeeegt. En lagenhet som jag nastan ville slicka pa skarmen for att den var sa fin var 100% men sen hittade den ngt direktbyte OCKSA. Grr. Vill skicka brevbomb till den dar andra lagenheten som myglade sig in. Jag har just nu 315 annonser jag inte hunnit markera (0)intresse pa an, dock har jag insett att jag inte vill bo pa Stora Essingen, Grondal, Thorildsplan, Kristineberg, Gardet eller Fredhall. Bra att veta iaf liiite om vad man vill.
Helgen den 21 Sept kommer jag hem och stadar prylar flyttar mobler tommer lagenhet. Kul tripp hem liksom. Tror inte jag kommer ha tid att traffa nagon utover min andrahandshyresgast, pappa och syrri. Ska f o r s o k a traffa brorsan och Lenas bebbe, men tvivlar pa att det finns mkt tid. :/ Javla skitflygbolaget hojde biljetterna sen igar sa jag fick betala 1100 istallet for 700. Grrrrrrrrr. Shepen.
Nej, nu ar det dags att ga hem. Klockan ar kvart over sex och aven om jag inte gor ngt alls hemma ar det inte halsosamt att sitta kvar pa jobbet till efter sju varenda dag for att klicka lagenheter…
whats up
Fick lite daliga nyheter igar… Fick nej pa fortsatt andrahandsuthyrning pa min lagenhet i Sthlm. What to do now? Skot bort alla tankar eftersom jag borjade pa nya jobbet och forsokte vara lite professionell… Hundra nya saker, men idag sager ingen at mig vad jag ska gora sa jag har iaf haft tid till att sortera alla mina anteckningar och skrivit ned kompletteringsfragor.
Pratade med F pa vag hem och ville bara grina. Inte pga honom alltsa, pga situationen. Jag vill ju inte flytta hem an. Och det inser jag ratt sakert nu… eller ar det sa att jag bara vill ha det jag inte kan fa? Anyways. Sa till honom ”I’m being trained by this older mongolian lady” och han holl pa att skratta ihjal sig nar han insag att jag menade allvar. Men hon ar trevlig aven om hon blandar ihop termer hela tiden. :)
Pa kvallen vagrade jag gora nagonting alls eftersom jag var sur (moget) sen strax efter elva kom F over vilket gjorde mig pa battre humor. Har fortf inte fatt min utlovade present och senaste budet ar att jag ska fa den efter hans semester som borjar nasta vecka. Hm… I wonder… Sega karl. Han ar iaf asstolt over sina Bjorn Borg kalsonger och gar runt och skryter om att man minsann inte ens kan kopa dem i det har landet. Haha. :) Ar nojd med mitt val iaf aven om han egentligen inte har fyllt ar an…
Idag ar Maria mycket trott.
Klurar pa losningar ang lagenheten. Any ideas? Anyone?
Har FORTFARANDE inget internet hemma och har ar det egentligen inte tillatet att surfa (ska ga hem om fem minuter och har inget att gora sa det kanns som att det ar ok) sa jag uppdaterar inte vidare ofta (som ni saker markt).
Vet inte om jag ens KAN skaffa bredband nu om jag anda ska dra i November. Man MASTE teckna minst ett halvar och om man avbokar innan maste man betala hela avgiften bla bla bla. Orka?
Vill inte flytta byta land igen. :( Ar inte klar med Dublin pa samma satt som jag var helt overklar med Frankrike…
Far en halv lon den 27 eftersom jag bara jobbat halva manaden och med en hyra pa 6500 ger det inte mkt pengar kvar. Dock far jag sex veckors lon fran nya jobbet den 20 Sept sen den 27 Sept far jag overtidsersattning fran gamla jobbet (74 timmar vilket i stort sett ar tva veckors lon) sa da kommer jag vara rich bitch.
Formodligen blir det en Sverigetripp over en helg da for att forsoka losa lagenhetssituationen. Wish me luck!
Nu ska jag kila hemat. Kram pa er darlings!
Leo
”It’s a delightfully carefree and irresponsible day, good for getting into all kinds of trouble you’re really too old for. Getting out of it again could be harder but youre so irrepressibly reckless, you don’t really care.”
clean
Jag vet att jag borde skriva skriva skriva men jag är så lost vet inte var jag ska börja eller hur jag ska avsluta för i mitt huvud leder liksom allt till frågan vad VILL jag egentligen. Eller bara vad vill jag.
Jag kan inte besvara någon av dem.
Egentligen.
Dublin visar sig från sin finaste sida idag men jag är inte lockad. Försöker organisera alla mina saker som finns här. Det är så jag sorterar mina tankar invändigt. Städar utvändigt helt enkelt. Så känner jag mig lite mer organiserad och hoppas att det ska smitta av sig på insidan.
Det funkar till 99% inte. Men varför överge ett idiotiskt koncept?
Det blir ju iaf städat.
bloggtips
Måste tipsa om bloggen Festa Mysa Maila. Läste igenom massa inlägg igårkväll när jag övertrött inte kunde sova och skrattade högt för mig själv. Så underbart stört tänkande att man inte kan låta bli att bli avundsjuk.
Här har ni lite smakprov på citat saxade:
Jag ska berätta mer om gårdagen efter jag hängt in mina kläder i garderoben. Det ser ut som ett klädnedslag här inne. Om Bagdad hade fått kläder istället för bomber hade det sett ut som mitt golv.
Jag möter alltid problem med fel attityd. Alldeles nyss försökte jag FÖSA TILLBAKA äckelflugorna som börjat svärma omkring under diskbänken för att “ta hand om det senare”.
Jag värmde en baguette i ugnen och som vanligt spelar mitt liv på den mest lidelsefulla strängen, därför BRÄNNER JAG MIG PÅ BAGUETTEN när jag ska ta ut den. Slänger den på golvet och hånar den ilsket genom att kalla den för ”macka”. Nu har jag sagt macka flera gånger och känner mig lättare i sinnet.
Jag hatar drömtydare. Allting blir så gaggvänligt när diskussionen har som utgångspunkt i metaforer. Andra gaggvänliga ämnen: film, “människan”, livet blabla. Man kan verkligen frispela så otroligt mycket som referenslös över någon höstlatte med axlarna mot bordet. I ett brokigt Stockholm under lövfällningens skimmer. Närå. Stockholm är så inte färgglatt på hösten. Kanske typ två dagar då folk springer hem och cashar in sina blogginlägg om färger och oktoberljus. Minns var ni läste det först.
Ikväll ska jag på middagsbjudning och äta dyrt rödvin till pastan, eller snarare: pastan – tilltugg till vinet!!! Min lever lär ju med stora bokstäver skrika “Nej inte igen!!!” men det är smällar man får ta när man är social som någon annan uteliggare.
Hela bloggsverige gaggar för ofta med tears streaming down över the tagentbord om tvåtusen år gamla pojkvänner/flickvänner, vilket inte är speciellt roligt eller utelämnande om 1. De inte gett vidare en könssjukdom som bye bye-gift 2. Man vet vilka de är. Apropå gamla pojkvänner kan jag berätta om min kompis som nyligen gjort slut med sin kille. Hon skrev en lista med alla hans dåliga egenskaper och en utav egenskaperna var: ”Har en SKITFUL TAVLA MED EN JÄVLA ÖRN PÅ???”.
Orkar inte med killar!!! De vill träffas i dagsljus, nyktra. I don’t do 1. Sober 2. Dagsljus
Men man börjar ju undra VAD MAN VILL när man lägger mobilen ute på balkongen och springer omkring, rodnar och vill gömma sig i ugnen, dra igen luckan, hellre bosätta sig där inne istället för att… bara svara?
Jag ska göra karate nu. Keeps my mind of things. Karatiga hälsningar! *sparkar dig i ansiktet*
Förlåt men jag måste bara prata lite mer om invandraren som var här och bytte elmätare eftersom det är det enda som hänt på en vecka. Jag kan ligga och rodna för mig själv i sängen om nätterna när jag tänker på alla pinsamma saker som kan hända, det är ändå värre när tankarna kommer i stundens hetta. Som i går när invandraren stack iväg kort stund för att hämta något verktyg, då började naturligtvis fantasin skena. Han hade lämnat en liten stege mot väggen och jag blev tvungen att säga till mig själv: “Du FÅR INTE gå och hämta fyra doftljus och varsamt placera ett på varje steg innan han kommer tillbaka!” Det hade varit så pinsamt att… Jag vet inte. Tänk hur han kommer tillbaka med verktyget och ser sin stege översvämmad av brinnande ljus och hur jag bara står där helt orörlig, eller nej, ännu värre, jag står med ryggen mot honom och KNÄGUNGAR/dansar . HUR skulle jag motivera det? Ok. Jag rodnar nu när jag skriver det här. Nu till det värsta: så skulle jag vända mig om och göra en “titta här”-gest med armen och söka hans bekräftelse på att jag “gjort fint”. Åh, hemska liv.
Om mitt liv vore en filmgenre vore det antingen ”koreanskt drama” eller pörrfilm, närå, inte pörrfilm, kanske ”drama deluxe” – om den genren fanns.
- Människor med skallform tennisboll. Det blir bara för mycket.
- När jag vaknar upp en natt, är tjugo år (snart tjugoett) utan en aning om hur min framtid kommer se ut. Är törstig men orkar inte dricka vatten. Är pigg men orkar inte röra mig.
- När jag tänker ”Jag har i alla fall en ganska snygg bränna.” Så har jag inte ens det när jag tänder lampan, drar bort täcket för att kolla.
Nu ska jag prata.
Jag klarar verkligen BARA av djupa, pretentiösa människor som är svåra etc. Är så trött på människor som inte revolterar mot någonting, som aldrig ursäktar sig, som inte är deprimerade. Hey, it’s fun to be deprimerad! Man kan prata om hur deprimerad man är, älta saker i barndomen och kanske göra, typ någon deppdans, OBS jag kör inte med någon simpel bäst före 1999-typ av ironi här, utan jag är seriös. Mina mungipor pekar nedåt 24/7 tack vare alla frisyrer och bootcutjeans jag sett i mina dagar, för man måste ju vara helt sorglös för att uppskatta frisyrer på män och bootcut, eller det betydligt mer skrämmande fenomenet: low waist. Hallå? Kommer aldrig använda bootcut/low-waist oavsett om det nu blir mode innanför tullarna igen på typ Götgatan. Aldrig!!! Och ha då i beaktning att jag var den som SLAVISKT vinglade omkring i min mammas begravningskavaj med axelvaddar när 80talet var inne för typ hundra år sedan. Haha jag vinglade ”slaviskt”, hur gör man det? Med en bomb i röva? Krigar de ens där fortfarande i slavlandet eller vad det nu heter? *don’t know* Jag har tänkt på det där med krig…
Det är världens bästa ord. Jag är btw så givmild som delar med mig utav mina uttryck. När någon säger någonting konstigt, out of place, virrigt, vad som helst kan man alltid be personen att “sluta rassla.” Hur började det uttrycket användas? Allt började med att det var fullmåne och munnen gick som aldrig förut, blablabla. Så helt plötsligt skrattdreglade jag fram “måste ut och rassla”. Och där föddes det. Man rasslar verbalt istället för med kedjor! Spöken använder ju kedjor ute i fullmånen när de spökar! I’m like *så smart*
Spännande är förresten likheten mellan mig och ett spöke när jag ramlar in i en taxi halv åtta på morgonen och undflyr det här med att vakna upp hemma hos någon. Jag hatar det. Det känns som att en lättnadens suck ekar i lägenheten jag lämnar bakom mig när dörren smäller igen. Lite som att fly, JA. Skärpning unge man! Du är snart tjugoett år men har inte ens lärt dig att vakna.
Som jag sagt förut: jag skulle somna på nudiststrand. Manskroppen har aldrig heller varit speciellt intressant utan mer logiskt konstruerad. Skarpare är den dock, som ett bord och kvinnans är som en stum semla. Om man trycker in fingret. I kroppen.
På balkongen
Jag står där ute om nätterna, alldeles nyss med ett iskallt glas vin i handen (nödtvungen sängfösare) med blicken i skyn eftersom negativa tankar är svårare att hålla fast vid då. Jag blir nervös av att kolla på alla stjärnor och blinkande knapphål där uppe, det känns som att stjärnorna är grävskopor som jag kan få i huvudet för jag får samma känsla av att blänga upp i skyn som jag får av att gå omkring på en byggarbetsplats, ”se upp, du kan få någonting i huvudet” ordar någonting inifrån. Ljuset inifrån köket ställer till med oreda, allt blir så fult, helst vill jag gå in och släcka. Brusande blad som bryter av mot de annars så sövande billjuden som alltid nattetid sounds the same. Dunkande baslådor och motorljud i en vaggande pust vind genom träden, uppåt och trycker sig genom väggen, till andra sidan där jag ligger i min sängstomme från IKEA. Mörkt trä i ett mörkt rum och någon granne som går och tar ett glas vatten i köket mittemot mitt. Det är ingen säng. stomme mot benstomme, en ribbotten, lite lakan och några knölar ben; andedräkt under täcket, jag drar täcket ganska högt upp över huvudet ibland som någon annan barnkvinna. Bara ett äckligt hår sticker fram, hår som det alltid lyckas blåsa i. Funderar gör jag. På att ta en lån, åka jorden runt, ha jätteroligt och skjuta mig när det är dags att betala tillbaka. Överväger det seriöst medan helljusen målar figurer längs vägarna här i förrrorten.
living room
Gah har massa poetiska omskrivningar i huvudet som alla blir bra som ensamma kryptiska meningar men asdåliga som text.
Och så är jag less less less (vilket nog har med förkylningen + sömnbristen att göra) så jag är tvungen att byta lösen här för att palla skriva. Asjobbigt att hitta på ett nytt. Kan inga bra lösenord. Min vän Ricky fick hitta på ett helt enkelt.
Ikväll.. ja… Jag hade bilden av hur han hämtade mig på flygplatsen jag la armarna om honom kysstes all was good.
I verkligheten var han EN TIMME sen (det tar typ en kvart hem till mig från flygplatsen alltså för att ge lite tidsperspektiv) och jag var sur och grinig han blev sur och grinig och sen satt vi tysta i vad som kändes evigheten hem till mig och jag analyserade var parkerar han för det visar ju om han tänker komma upp eller bara dra. Han pratar i tele vägrar låta mig bära väskor jag pratar med Maiju. Sen slänger jag hans present på honom och han vägrar öppna skäms över att han inte hunnit ge mig ngt men jag vill att han ska öppna ville han skulle tycka om presenten han drar ner mig i sängen give us a hug men jag vill att han ska öppna presenten och till slut gör han det. Han förstår skrattar säger han tänkt samma sak jag är glad att han tyckte om dem (björn borg kalsonger Swedish och stående skämt om hans fula boxers) sen vill jag ha en kram sömnbrist förkyld ynklig men han försöker klä av mig.
Vi bara missförstår varandra han tror jag inte ville kramas men jag ville ju bara inte DÅ pga presenten och sen när jag vill kramas tror han jag spelar spel är brudig jobbig blir arg och jag sitter där vill bara gråta pga orkeslösheten som kombination sömnbrist + förkylning ger och då tolkar han min tystnad som surhet. Gah. Sitter tänker det var ju inte såhär det skulle bli.
Sen lugnar vi båda ner oss han säger han saknat the girls (som han smsat hela två veckorna) och jag tror fortfarande det är hans sätt att säga han saknat mig så jag frågar han blir generad pratar med the girls säger han tänkt säga till dem att inte skvallra men han saknat ägarinnan också litegrann bara.
Jag orkar inte men han säger tough drar av mig trosorna under kjolen och kryper ner säger det är dealen (två ggr) och det är sooooo goood att jag inte orkar protestera jag kommer han håller mig hårt efteråt. Vi dvs han forsätter efter en stund jag vet inte riktigt vad som triggade men han blir sur igen och jag orkar verkligen inte bråka ser hur stressad han är jobbar för mkt sover ingenting ligger bakom honom bestämmer mig för att vara vuxen mogen jag är 26 och kramar honom frågar om han känner sig stressad. Jo. Om han är sur pga det och sömnbrist. Ja. Killar försiktigt arm pussar nacke säger snälla ta inte ut det över mig Im not out to get you jag vill inte bråka, jag vill vi ska ha kul och han får dåligt samvete vänder sig om igen. Stolthet. Han släpper liksom inte in mig. Och det är väl ok antar jag. Jag gläds mer över att jag faktiskt inte går i samma destruktiva hjulspår med killar. Och att jag faktiskt kan se saken ur hans synpunkt förstå varför han blev sur med tanke på hans nuvarande situation ha överseende men ändå inte bend over backwards utplåna mig själv. Lite balans liksom. Det går framåt.
Sen orkar jag liksom inte jag släpper taget lite faller ljudlöst genom moln tänker mercyfuck av någon underlig anledning och knullar med honom. Han drar mig i håret och flyttar mig för att knulla mig från sidan jag spinner som en katt mentalt.
Jag gillar ju honom och jag gillar sex och varför ska jag gå och vänta och leka nunna när det är så mycket roligare att ha sex? Blir jag utnyttjad eller whatev så är det väl inte hela världen liksom så känns det.
Tills vi är klara han klär på sig. Hm. Han pratade tidigare om ärende att göra halv sex men jag trodde han INTE skulle göra det. Men det skulle han tydligen. Jag tittar undrande han säger åker han nu kan han vara tillbaka klockan 18 jag kan bara ta en nap låtsas han ligger där och så kommer han vara tillbaka innan jag vaknar.
Han tar av sig glasögonen sätter sig på sängkant pussar distraherat kramar om med ansiktet i mitt hår. Hej då?
Jag tänker att jag VET att han inte kommer dyka upp vid 18 sätter mental tid på 20. 20.30 ringer jag inget svar. Midnatt fortfarande inget svar inget sms inget ringa tillbaka ingenting. Jahopp.
Han lämnade sina kalsonger här drog på sig ett av de nya paren (köpte två; rea) innan han drog och jag tänker att han kanske tänkte han tar ett av de nya skit i de gamla då liksom det kvittar ju. Jag tänker att han egentligen träffat någon annan men ville knulla mig liksom som trofé för att få det gjort innan han strutsade stoppade huvudet i sanden. Jag tänker det där samtalet var den nya tjejen ”are you ok” som han brukar säga till mig.
Tänker kanske har han bara somnat ringer imorgon.
Tänker han knullade och dumpade men världen går inte under för det. Kanske är ok ändå. Kanske behöver inte killar spela så stor roll? Tänker kanske allt jag trodde vi hade var luftslott i mitt huvud är killar alltid så mycket bättre än de är i verkligheten. Tänker det är tur jag inte har mer credit på telefonen för då KAN jag inte ringa smsa eller något. Ett missat samtal ikväll, det är allt man ska sända. Tänker han kanske ringer imorgon. Tänker han kanske aldrig ringer mer.
Tänker jag borde sova nu.
I Bulgarien följde jag en liten grön fisk. I Sverige en sommarblekt fjäril.
I Dublin följer jag regnet ned över rutan i hans bil och känner mig hemsjuk trots att jag nog inte längre har koll på var hemma är.
